Ny beräkning cs_nasa.mw
oT(ppm) := 291.145988038374 + (-1)*8.469572102372060000*ppm + 0.096317378321385900*ppm^2 + (-1)*0.000568746365077454*ppm^3 + 0.1843607490293*10^(-5)*ppm^4 + (-1)*0.3102240951*10^(-8)*ppm^5 + 0.2121535*10^(-11)*ppm^6
t_classic := (cs, ppm) -> 1.442695041*cs*ln(1/275*ppm)
Q101 := plot([oT(xx), t_classic(33, xx)], xx = 250 .. 420, gridlines = true, size = [700, 700], axis[1] = [mode = linear])
na := 8.069439678 10^5
nb := -1777.065899
nc := 1.467451715287991
nd := -0.0005383733471
ne := 7.404613068 10^(-8)
ppm(ye) := na + nb*ye + nc*ye^2 + nd*ye^3 + ne*ye^4
Q102 := plot([ppm(ye), ppm(ye)], ye = 1900 .. 2100, gridlines = true, size = [700, 700], axis[1] = [mode = linear])
oTye(year) := oT(ppm(year));
oTye(year);
1890, 2.695384
1895, 2.827787
1900, 2.961812
1905, 3.128423
1910, 3.327870
1915, 3.552843
1920, 3.794363
1925, 4.065208
1930, 4.391125
1935, 4.755929
1940, 5.166377
1945, 5.617010
1950, 6.140017
1955, 6.735040
1960, 7.389106
1965, 8.112066
1970, 8.929616
1975, 9.851279
1980, 10.895421
1985, 12.142648
1990, 13.633092
1995, 15.471846
2000, 17.929118
2005, 21.298617
2010, 26.145204
2015, 33.383768
2020, 44.49333
2025, 61.81407
2030, 89.07770
2035, 132.12289
2040, 200.04729
Klimatkänslighet, baserad på NASA senaste info om fördubbling av energiflödet till oceanerna.
Vi söker en okänd funktion : Ugns_temperatur = efit (ppm)
Vi kan utläsa från Vostok iskärnor att 275 ppm motsvarar +0C övertemperatur
och att +2C inträffat 4 ggr vid 285 ppm CO2
Vidare kan vi lägga till några typiska punkter under istid.
NASA säger att effekten som värmer oceanerna har fördubblats mellan 379ppm och 409ppm
efit (190)= -8
efit (210)= -6.5
efit (250)= -3
efit (275)= 0
efit (285)= 2
2*efit (379)= efit (409)
Detta ekvations-system finner sin lösning i ett 5-e grad polynom om regressionsanalys tillämpas.
Lösning:
efit(ppm)=-2.36793501065212*10^(-7)
- 0.0000273584052143587*ppm
- 0.00202010538991192*ppm^2
+ 0.0000169294548881191*ppm^3
- 4.86896673949794*10^(-8)*ppm^4
+ 5.03011930405903*10^(-11)*ppm^5
Den klassiska beräkningen av global, förväntad temperatur som funktion av
klimatkänslighet cs och ppm CO2
t_classic=1.442695041*cs*ln(ppm/275)
Intressant att det klassiska räknesättet exakt stämmer med det nya sättet att räkna efit(ppm)
så länge jorden befinner sig i sina normala svängningar , upp till 285 ppm.
Jordens förväntade temperatur vid ökande ppm CO2 har ett logaritmiskt, dämpande förlopp (Classic cs=20)
medan verklig, förväntad temperatur uppvisar exponentiell karaktär.
Detta beror sannolikt på att jordens uppvärmning ger andra växthusgaser.
Därför kan skalan med ppm CO2 bara ses som en referens-skala, medan andra
växthusgaser redan spelar en huvudroll.
Utrymmet mellan de två kurvorna kan tolkas som all växthuseffekt som INTE kommer från CO2.
Derivatan på efit kan vi kalla defit(ppm)
defit(ppm) = -0.0000273584052143587
- 0.00404021077982383*ppm
+ 0.0000507883646643573*ppm^2
- 1.94758669579918*10^(-7)*ppm^3
+ 2.51505965202951*10^(-10)*ppm^4
Derivatan (lutningen) är också ett mått på klimatkänsligheten.
Då får vi falla tillbaka på själva definitionen av klimatkänslighet, som är liktydig med den klassiska formeln.
I den klassiska formeln
t_classic(ppm,cs) =1.442695041*cs*ln(ppm/275)
kan man också räkna ut ett uttryck för derivatan dt_classic(ppm,cs)
Då kan vi få fram det definitionsmässiga uttrycket för klimatkänslighet
ur lutningen på den klassiska kurvan.
Detta är uttrycket för lutningen
Lutningen= dt_classic(ppm,cs)=1.442695041*cs/ppm
Klimatkänsligheten = cs = ppm* Lutningen /1.442695041.
Vi behöver inte omfamna en fördubbling av ppmCO2.
Klimatkänsligheten kan istället fastställas i varje punkt.
Därmed kan vi beräkna den momentana klimatkänsligheten som funktion av ppm
cs_ppm(ppm) = 
Vi ser att klimatkänsligheten var 15 under djupaste istid
och den var 36 kring 320 ppm CO2
Nu närmar den sig 150
Om man tar integralen under efit(ppm) och dividerar med tidskonstanten
så erhålls jordens verkliga temperaturutveckling.
Om vi provar med olika tidskonstanter och jämför med NASA verkliga
mätningar, så hittar man en perfekt passform.
På detta sätt kan man fastställa tidskonstanten och den ligger i storleksordning
800 år.
Med denna metod, som vi utvecklade år 2008, kunde en korrekt prognos
göras 2008-2022. IPCC använde istället sin felaktiga klimatkänslighet=cs=3
och knöt +2C till 450 ppm vid år 2100. Detta finns med i proposition 2016/17:146
och dessa felaktiga data har utformat klimatlagen. Alla kan se att denna
prognos (B) ligger ungefär 60 år fel. Varför är det ingen som reagerar ?
Åter till den betydligt högre klimatkänslighet som bevisföringen visar.
Nu kan man dra hundratals avgörande slutsatser - här är bara 3:
1.Om alla utsläpp stoppats år 1895 vid 285 ppm CO2 så hade en farlig
övertemperatur kunnat uppstå 800 år senare.
2.När gåtfulla övertemperaturer numera uppstår , exempelvis Canada,
sommaren 2021, när hela staden Lytton brinner upp -
så kan den höga ungnstemperaturen kanske förklara saken.
Vi kommer troligen att få se samma sak även i Sverige. Temperaturen rusar
upp till +50C och hela byar kan brinna upp på mycket kort tid.
Det kan vara funktionen efit(ppm) som gör sig gällande, i kombination med höga lokala halter
växthusgaser (kanske metan) och i kombination med dålig kylning från oceanen.
3, NetZero (Nollutsläpp 2045) är verkningslös politik eftersom
jorden måste under 285 ppm CO2 för att temperaturerna skall börja sjunka.
Nollutsläpp 2045 kommer istället att stabilisera långt över 400 ppm, där temperatur
och momentan klimatkänslighet i vilket fall rusar okontrollerat.
Klimatexpertisen måste ställa upp som en man och förklara för politikerna
att belopp i BNP- klassen måste satsas NU för att plocka bort växthusgaser
i enorm skala. Allt med teknik som världen ännu inte sett.
Detta klarar vi bara om vi tar intryck av vad Bill Gates och Vinod Khosla säger.
Att INTE berätta sanningen är ett brott mot mänskligheten.
Om ovanstående härledning är fel - peka då på felet
eller presentera snabbast möjligt en egen beräkning av
momentan klimatkänslighet.
Detta måste vara den viktigaste beräkningen i hela klimatarbetet.
Åter igen, denna kurva visar klimatkänsligheten för olika ppm CO2.
cs_ppm(ppm) =
Giltigheten av ovanstående kurva kan var och en lätt kontrollera
genom att helt enkelt räkna rutor i nedanstående Vostok-plot.
Klimatkänsligheten är det antal grader C som jordens temperatur
stiger vid en fördubblad CO2 halt. Det är exempelvis lätt att
se att temperaturen stigen 15C vid 200 ppm CO2 i djupaste istid
om samma lutning fortsätter till 400 ppm.
De svarta punkterna som vi räknade fram år 2008 behöver korrigeras.
Senaste NASA mätningar visar att de skall stiga ännu brantare.
Slutsats: Klimatkänsligheten ligger mellan 15 och 150 .
IPCC håller fast vid 3. Se hur fel den gula punkten ligger i diagrammet.
uträknad helt korrekt av IPCC med den klassiska formeln:
1.442695041*cs*ln(ppmCO2/275)= 3 cs=3 ppmCO2=450
Det som är fel är klimatkänsligheten cs. I denna världsbild kan ingen istid uppstå och jorden kan bara bli +35C vid 100% CO2,
Kontroll:
Maximal istid: 1.442695041*3*ln(180/275)= -1.8 C (Jorden kan inte bli kallare )
Maximal VENUS-situation: 1.442695041*3*ln(1000000/275)=35C (Jorden kan inte bli varmare vid 100% CO2)
Rätt VENUS-liknande värde är > +400C enl. NASA.
Oljebolagen har under 40 år troligen varit glada för värde 3 på klimatkänsligheten,
som rent räknemässigt tillåter oljeutvinning förbi år 2100. Men vi kan se direkt ur VOSTOK mätdata, att 285 ppm
är den kritiska nivån och den inträffade 1895. Efter 1895 fanns ingen ytterligare utsläpps-budget.
Nobel-priset 2007 och 2021 misstänks kraftigt ha stärkt synen på att klimatkänslighet=3 är korrekt.
Frågan bör väckas, huruvida detta är ett brott mot mänskligheten.
Nobel-kommiten bör ha tillräckligt djup kunskap för att leda världen på rätt väg. Så var Alfred Nobel's önskan.
Ett korrekt värde på klimatkänsligheten påverkar alla beräkningar
och det påverkar HELA klimatpolitiken
Allt över 3 innebär en vetenskaplig jordbävning, där hela
klimatpolitiken behöver räknas om.
Professor Johan Rockström behandlar kommande vetenskapliga jordbävning
på ett strålande bra sätt här
https://www.svd.se/den-heliga-graal-klimatkansligheten-skakas-i-grunden
Till slut finns det skäl att påminna om att hela denna grupp professorer
bakom debattartikeln i DN har kastat in handduken.
Om inte: Gå in med gemensamma krafter och tag del i debatten.
https://ppm.today/index.html?diskussion-med-expertisen.htm
Annars visar Ni att ni inte kan försvara artikeln i DN, ej heller IPCC's senaste
rapporter, som flera av er varit delaktiga att skriva.
Landets överlevnad hänger på sanningen i dessa ödesfrågor.
DN Debatt. ”Sprid inte bilden av att det är för sent att rädda klimatet”
Frida Bender, docent, universitetslektor i klimatmodellering, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet
Rodrigo Caballero, professor i klimatmodellering, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
John Hassler, professor i nationalekonomi, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Per Krusell, professor i nationalekonomi, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Thorsten Mauritsen, universitetslektor i klimatvetenskap, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet
Jonas Nycander, professor i fysisk oceanografi, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet
Michael Tjernström, professor i meteorologi, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet
Flera uppmaningar har gått till DN att lyfta fram denna diskussion men DN har vägrat allt sedan 2021 10 19.
Svenska folket har inte rätt att få ta del av mot-argumenten till DN artikeln,
Motargumenten finns dock här
https://ppm.today/index.html?bilden-av-att-det-aer-foer-sen.htm
2022-06-02 Det två dagar långa FN-toppmötet i Stockholm: ”Pinsamt” och ”slarvigt förberett”. enl. SVT
Att vara värd för en egen FN-konferens innebär en unik chans. Ingen hade hindrat regeringen från att lägga fram skarpa klimatförslag,
Orsak och verkan:
Eftersom debatten inte släpps fram om hur klimatet verkligen ser ut
så kan inte heller en sann klimatpolitik utformas.
Riksdagens egen interna klimatkonferens (som nog inga tidningar rapporterat från )
ger en bra bild av var riksdagen står
https://ppm.today/index.html?riksdagens-klimatkonferens.htm