climate sensitivity - 2022-0602

Ny beräkning  cs_nasa.mw

 

 

oT(ppm) :=  291.145988038374 + (-1)*8.469572102372060000*ppm + 0.096317378321385900*ppm^2 + (-1)*0.000568746365077454*ppm^3 + 0.1843607490293*10^(-5)*ppm^4 + (-1)*0.3102240951*10^(-8)*ppm^5 + 0.2121535*10^(-11)*ppm^6

 

 

t_classic := (cs, ppm) -> 1.442695041*cs*ln(1/275*ppm)

 

Q101 := plot([oT(xx), t_classic(33, xx)], xx = 250 .. 420, gridlines = true, size = [700, 700], axis[1] = [mode = linear])

 

 

 

 

                    na := 8.069439678 10^5

                    nb := -1777.065899

                    nc := 1.467451715287991

                   nd := -0.0005383733471

                   ne := 7.404613068 10^(-8)

ppm(ye) :=  na + nb*ye + nc*ye^2 + nd*ye^3 + ne*ye^4

Q102 := plot([ppm(ye), ppm(ye)], ye = 1900 .. 2100, gridlines = true, size = [700, 700], axis[1] = [mode = linear])

 

 

oTye(year) := oT(ppm(year));

 

 

oTye(year);

 

                        1890, 2.695384

 

                        1895, 2.827787

 

                        1900, 2.961812

 

                        1905, 3.128423

 

                        1910, 3.327870

 

                        1915, 3.552843

 

                        1920, 3.794363

 

                        1925, 4.065208

 

                        1930, 4.391125

 

                        1935, 4.755929

 

                        1940, 5.166377

 

                        1945, 5.617010

 

                        1950, 6.140017

 

                        1955, 6.735040

 

                        1960, 7.389106

 

                        1965, 8.112066

 

                        1970, 8.929616

 

                        1975, 9.851279

 

                       1980, 10.895421

 

                       1985, 12.142648

 

                       1990, 13.633092

 

                       1995, 15.471846

 

                       2000, 17.929118

 

                       2005, 21.298617

 

                       2010, 26.145204

 

                       2015, 33.383768

 

                        2020, 44.49333

 

                        2025, 61.81407

 

                        2030, 89.07770

 

                       2035, 132.12289

 

                       2040, 200.04729

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

English Here

 

 

clip19077

 

Klimatkänslighet, baserad på NASA senaste info om fördubbling av energiflödet till oceanerna.

 

Vi söker en okänd funktion :  Ugns_temperatur = efit (ppm)

 

Vi kan utläsa från Vostok iskärnor att 275 ppm motsvarar +0C övertemperatur

och att +2C inträffat 4 ggr vid 285 ppm CO2

Vidare kan vi lägga till några typiska punkter under istid.

NASA säger att effekten som värmer oceanerna har fördubblats mellan 379ppm och 409ppm

 

 

clip4746

 

 

efit (190)= -8

efit (210)= -6.5

efit (250)= -3

efit (275)=  0

efit (285)=  2

2*efit (379)= efit (409)

 

Detta ekvations-system finner sin lösning i ett 5-e grad polynom om regressionsanalys tillämpas.

 

Lösning:

 

efit(ppm)=-2.36793501065212*10^(-7)

- 0.0000273584052143587*ppm

- 0.00202010538991192*ppm^2

+ 0.0000169294548881191*ppm^3

- 4.86896673949794*10^(-8)*ppm^4

+ 5.03011930405903*10^(-11)*ppm^5

 

 

Den klassiska beräkningen av global, förväntad temperatur som funktion av

klimatkänslighet cs och ppm CO2

t_classic=1.442695041*cs*ln(ppm/275)

 

 

efit_classic_cs20

 

Intressant att det klassiska räknesättet exakt stämmer med det nya sättet att räkna efit(ppm)

så länge jorden befinner sig i sina normala svängningar , upp till 285 ppm.

 

Jordens förväntade temperatur vid ökande ppm CO2 har ett logaritmiskt, dämpande förlopp (Classic cs=20)

medan verklig, förväntad temperatur uppvisar exponentiell karaktär.

Detta beror sannolikt på att jordens uppvärmning ger andra växthusgaser.

Därför kan skalan med ppm CO2 bara ses som en referens-skala, medan andra

växthusgaser redan spelar en huvudroll.

Utrymmet mellan de två kurvorna kan tolkas som all växthuseffekt som INTE kommer från CO2.

 

 

 

Derivatan på efit  kan vi kalla  defit(ppm)

 

defit(ppm) =  -0.0000273584052143587

- 0.00404021077982383*ppm

+ 0.0000507883646643573*ppm^2

- 1.94758669579918*10^(-7)*ppm^3

+ 2.51505965202951*10^(-10)*ppm^4

 

Derivatan (lutningen) är också ett mått på klimatkänsligheten.

Då får vi falla tillbaka på själva definitionen av klimatkänslighet, som är liktydig med den klassiska formeln.

 

I den klassiska formeln

t_classic(ppm,cs) =1.442695041*cs*ln(ppm/275)

kan man också räkna ut ett uttryck för derivatan dt_classic(ppm,cs)

 

Då kan vi få fram det definitionsmässiga uttrycket för klimatkänslighet

ur lutningen på den klassiska kurvan.

 

Detta är uttrycket för lutningen

Lutningen= dt_classic(ppm,cs)=1.442695041*cs/ppm

 

Klimatkänsligheten = cs =  ppm* Lutningen /1.442695041.

Vi behöver inte omfamna en fördubbling av ppmCO2.

Klimatkänsligheten kan istället fastställas i varje punkt.

 

Därmed kan vi beräkna den momentana klimatkänsligheten som funktion av ppm

 

cs_ppm(ppm) = clip19080

 

 

clip19081

 

 

Vi ser att klimatkänsligheten var 15 under djupaste istid

och den var 36 kring 320 ppm CO2

Nu närmar den sig 150

 

Om man tar integralen under efit(ppm) och dividerar med tidskonstanten

så erhålls jordens verkliga temperaturutveckling.

 

Om vi provar med olika tidskonstanter och jämför med NASA verkliga

mätningar, så hittar man en perfekt passform.

På detta sätt kan man fastställa tidskonstanten och den ligger i storleksordning

800 år.

 

Med denna metod, som vi utvecklade år 2008, kunde en korrekt prognos

göras 2008-2022.   IPCC använde istället sin felaktiga klimatkänslighet=cs=3

och knöt +2C till 450 ppm vid år 2100.  Detta finns med i proposition 2016/17:146

och dessa felaktiga data har utformat klimatlagen. Alla kan se att denna

prognos (B) ligger ungefär 60 år fel. Varför är det ingen som reagerar ?

 

clip8709

 

 

 

 

Åter till den betydligt högre klimatkänslighet som bevisföringen visar.

Nu kan man dra hundratals avgörande slutsatser -  här är bara 3:

 

1.Om alla utsläpp stoppats år 1895 vid 285 ppm CO2 så hade en farlig

övertemperatur kunnat uppstå 800 år senare.

 

2.När gåtfulla övertemperaturer numera uppstår , exempelvis Canada,

sommaren 2021, när hela staden Lytton brinner upp -

så kan den höga ungnstemperaturen kanske förklara saken.

Vi kommer troligen att få se samma sak även i Sverige. Temperaturen rusar

upp till +50C och hela byar kan brinna upp på mycket kort tid.

Det kan vara funktionen efit(ppm) som gör sig gällande, i kombination med höga lokala halter

växthusgaser (kanske metan)  och i kombination med dålig kylning från oceanen.

 

3, NetZero (Nollutsläpp 2045) är verkningslös politik eftersom

jorden måste under 285 ppm CO2 för att temperaturerna skall börja sjunka.

Nollutsläpp 2045 kommer istället att stabilisera långt över 400 ppm, där temperatur

och momentan klimatkänslighet i vilket fall rusar okontrollerat.

 

Klimatexpertisen måste ställa upp som en man och förklara för politikerna

att  belopp i BNP- klassen måste satsas NU för att plocka bort växthusgaser

i enorm skala.  Allt med teknik som världen ännu inte sett.

Detta klarar vi bara om vi tar intryck av vad Bill Gates och Vinod Khosla säger.

 

 

Att INTE berätta sanningen är ett brott mot mänskligheten.

 

Om ovanstående härledning är fel - peka då på felet

eller presentera snabbast möjligt en egen beräkning av

momentan klimatkänslighet.

Detta måste vara den viktigaste beräkningen i hela klimatarbetet.

 

 

Åter igen, denna kurva visar klimatkänsligheten för olika ppm CO2.

 

cs_ppm(ppm) = clip19080

 

 

clip19081

 

 

 

Denna simulator kan kanske vara till hjälp i diskussionen

Utgångspunkten är NASA som varnar för att oceanerna tar upp

dubbelt så mycket energi och denna fördubbling har skett på bara 14 år,

Härifrån bör nuvarande, momentana klimatkänslighet kunna räknas ut.

Här behövs expertisens synpunkter.

 

 

clip19098

 

 

Giltigheten av ovanstående kurva kan var och en lätt kontrollera

genom att helt enkelt räkna rutor i nedanstående Vostok-plot.

Klimatkänsligheten är det antal grader C som jordens temperatur

stiger vid en fördubblad CO2 halt. Det är exempelvis lätt att

se att temperaturen stigen 15C  vid 200 ppm CO2 i djupaste istid

om samma lutning fortsätter till 400 ppm.

De svarta punkterna som vi räknade fram år 2008 behöver korrigeras.

Senaste NASA mätningar visar att de skall stiga ännu brantare.

 

 

clip4953

 

 

Slutsats: Klimatkänsligheten ligger mellan 15 och 150 .

IPCC håller fast vid 3. Se hur fel den gula punkten ligger i diagrammet.

uträknad helt korrekt av IPCC med den klassiska formeln:

 

1.442695041*cs*ln(ppmCO2/275)= 3   cs=3  ppmCO2=450

Det som är fel är klimatkänsligheten cs.  I denna världsbild kan ingen istid uppstå och jorden kan bara bli +35C vid 100% CO2,

 

Kontroll:  

Maximal istid: 1.442695041*3*ln(180/275)= -1.8   C   (Jorden kan inte bli kallare )      

Maximal VENUS-situation: 1.442695041*3*ln(1000000/275)=35C   (Jorden kan inte bli varmare vid 100% CO2)  

 

Rätt VENUS-liknande värde är > +400C enl. NASA.

Oljebolagen har under 40 år troligen varit glada för värde  3  på klimatkänsligheten,

som rent räknemässigt tillåter oljeutvinning förbi år 2100.  Men vi kan se direkt ur VOSTOK mätdata, att 285 ppm

är den kritiska nivån och den inträffade 1895.   Efter 1895 fanns ingen ytterligare utsläpps-budget.

 

Nobel-priset 2007 och 2021 misstänks kraftigt ha stärkt synen på att klimatkänslighet=3 är korrekt.

Frågan bör väckas, huruvida detta är ett brott mot mänskligheten.

Nobel-kommiten bör ha tillräckligt djup kunskap för att leda världen på rätt väg. Så var Alfred Nobel's önskan.

 

Ett korrekt värde på klimatkänsligheten påverkar alla beräkningar

och det påverkar HELA klimatpolitiken

 

Allt över 3 innebär en vetenskaplig jordbävning, där hela

klimatpolitiken behöver räknas om.

 

Professor Johan Rockström behandlar kommande vetenskapliga jordbävning

på ett strålande bra sätt här

https://www.svd.se/den-heliga-graal-klimatkansligheten-skakas-i-grunden

 

 

Till slut finns det skäl att påminna om att hela denna grupp professorer

bakom debattartikeln i DN  har kastat in handduken.

Om inte: Gå in med gemensamma krafter och tag del i debatten.

https://ppm.today/index.html?diskussion-med-expertisen.htm

Annars visar Ni att ni inte kan försvara artikeln i DN, ej heller IPCC's senaste

rapporter, som flera av er varit delaktiga att skriva.  

Landets överlevnad hänger på sanningen i dessa ödesfrågor.

 

 

DN Debatt. ”Sprid inte bilden av att det är för sent att rädda klimatet”

Frida Bender, docent, universitetslektor i klimatmodellering, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet

Rodrigo Caballero, professor i klimatmodellering, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet

Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet

John Hassler, professor i nationalekonomi, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet

Per Krusell, professor i nationalekonomi, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet

Thorsten Mauritsen, universitetslektor i klimatvetenskap, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet

Jonas Nycander, professor i fysisk oceanografi, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet

Michael Tjernström, professor i meteorologi, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet

 

Flera uppmaningar har gått till DN att lyfta fram denna diskussion men DN har vägrat allt sedan 2021 10 19.

 

Svenska folket har inte rätt att få ta del av mot-argumenten till DN artikeln,

Motargumenten finns dock här

https://ppm.today/index.html?bilden-av-att-det-aer-foer-sen.htm

 

 

 

2022-06-02  Det två dagar långa FN-toppmötet i Stockholm: ”Pinsamt” och ”slarvigt förberett”. enl. SVT

Att vara värd för en egen FN-konferens innebär en unik chans. Ingen hade hindrat regeringen från att lägga fram skarpa klimatförslag,

 

 

 

Orsak och verkan:

Eftersom debatten inte släpps fram om hur klimatet verkligen ser ut

så kan inte heller en sann klimatpolitik utformas.

 

Riksdagens egen interna klimatkonferens (som nog inga tidningar rapporterat från )

ger en bra bild av var riksdagen står

 

https://ppm.today/index.html?riksdagens-klimatkonferens.htm