Earth's Climate Sensitivity

Wed, 17 Nov 2021 19:16:41 +0100                             English

 

Michael,

 

Stort tack för "An Assessment of Earth's Climate Sensitivity Using Multiple Lines of Evidence.pdf"

PDF

 

 

 


 

Abstract:
The amount of cooling during the Last  Glacial Maximum provides strong evidence against values of S greater than 4.5 K.  

 

285 ppm -> 275 ppm    (Blå syftningslinje)

+2C -> 0           (Grön syftningslinje)

Grov uppskattning:  Klimatkänsligheten blir ca 36,   dvs ovanstående två punkter

passar alltså exakt in i ekvationen t(ppm)=1.443*36*ln(ppm/275)

 

S_GlacialMaximum

 

Den stora skillnaden väcker frågan: Var finns missuppfattningen ?

 


Plain Language Summary

Earth's global "climate sensitivity" is a fundamental quantitative
measure of the susceptibility of Earth's climate to human influence. A landmark report in 1979
concluded that it probably lies between 1.5°C and 4.5°C per doubling of atmospheric carbon dioxide,
assuming thai other influences on climate remain unchanged. In the 40 years since, it has appeared difficult
to reduce this uncertainty range.

 

Den stora osäkerheten beror sannolikt på att hela detta vetenskapliga papper handlar om att utvärdera ostabliserade värden.

Denna bild visar samtliga mätpunkter hos Vostok samt global temperatur som funktion av CO2 halt.

Pinnen som sticker ut är NASA verkliga mätningar under 100 år. Det är tankeväckande att en sådan pinne sticker ut

och i denna bild ligger sannolikt hela förklaringen till  varför detta papper kommer fram till klimatkänslighet=S=3

när det verkliga värdet ligger kring S=36.  Hela detta papper handlar om att undersöka pinnen utan att se helheten.

Följande påstående ställer allt på sin spets:  

 

Om civilisationen med alla utsläpp utvecklats på halva tiden så hade IPCC rapporterat klimatkänslighet=S=1.5.

Om civilisationen med alla utsläpp utvecklats på dubbla tiden så hade IPCC rapporterat klimatkänslighet=S=6

Den klimatkänslighet som detta papper kommer fram till är inte ett mått på naturens inneboende egenskaper,

det är bara ett mått på hur snabbt vår civilisation har genomfört utsläppen.

 

xclip4927

 

 

In this report we thoroughly assess all lines of evidence including some
new developments. We find that a large volume of consistent evidence now points to a more confident view
of a climate sensitivity near the middle or upper part of this range. In particular, it now appears
extremely unlikely that the climate sensitivity could be low enough to avoid substantial climate change (well
in excess of 2°C warming) under a high-emission future scenario. We remain unable to rule out that the
sensitivity could be above 4.5°C per doubling of carbon dioxide levels, although this is not likely.

 


 

Page 5

 

Denna enda mening kan tyda på att hela rapporten är skriven i en anda där 150 år är en lång tid  och den förväntade

klimatkänsligheten är S=3

 

The median equilibrium warming per doubling at 4xCO2 is 17% higher than the

median S, suggesting a robust amplifying impact of processes too slow to emerge in the first 150 years.

 

Att genomlöpa 2 st fördubblingar vid S=3 ger ca +7C

Att det i verkligheten blir 17% mer beror sannolikt på att längre tid gått  och mer har smittat av sig av sann S=36

Rapportskrivarna synes omedvetna om den långa tidskonstanten på 700 år som behövs för att uppnå

stabiliserade värden.

 

 

clip4977

 

clip4978

 

Kan det vara så att IPCC jobbar helt med ostabiliserade värden, alltså långt under 700 år ?.

Då kan resultaten bli vad som helst. Om 50 års utsläpp släppts ut på en enda dag så skulle

klimatkänsligheten bli noll.

Ju fortare utsläppen sker desto lägre verkar klimatkänsligheten vara,

Därför ser man bara cs=3  av 50 års utsläpp. Om man observerar dessa utsläpp

under kommande 700 år så blir cs=36

 


 

Sidan 5

Värmning till slutet at århudradet, beroende av S.

 

Den felaktiga klimatkänsligheten inducerar ett annat allvarligt fel.

Representative Concentration Pathways, RCP  är helt beroende av utsläppen i denna graf.

 

Men det är mängden CO2 som redan finns i atmosfären som ger 0.035 C/år just nu och detta värde

påverkas nästan inget av avgasmängden eftersom utsläppen bara är 1% av det som redan finns

och tiden till full temperaturverkan är 700 år.

Alltså skall RCP2.6 och RCP 8.5 gå i ungefär samma spår.

Grafen skulle utvidgas till S=36 där alla spår hamnar på +21 C efter 700 år

 

clip4979

 

 


Page 17

3.1.4. Further Considerations

 

Both approaches are consistent with the effective climate sensitivity S definition used (section 2.1). Thus,
when considered, GCM feedback estimates are generally calculated from the linear regression of associated
anomalies on global mean SAT during the first 150 years of the abrupt 4xC02 experiment simulations. One
problem with this approach is that GCM feedback estimates calculated in this manner when combined with
a CO> forcing that uses surface albedo and tropospheric adjustments from fixcd-SST GCM experiments (sec-
tion 3.2.1) would overestimate our target definition of Sby-15%. (This is because the C02 forcing estimated
from fixed-SST experiments is -15% larger than that estimated via ordinary linear regression from abrupt
4xC02 experiments.) However, because this error only affects feedback estimates from GCMs and not the
feedback estimates from theory, LES, or observations of interannual variability, the overall impact on the
feedback values estimated with the primary approach would be much less (<5%) and is accordingly
neglected.

Mathematically, Gaussian likelihoods are assigned for each individual feedback component A*. This means
that we assume that the likelihood is a Gaussian function of the variable being assessed, requiring that we spe-
cify two parameters—the mean and standard deviation. Note that if a Gaussian likelihood function is applied
to a variable with a broad (e.g., uniform) prior PDF in that variable, the implied posterior PDF will also be
Gaussian with the same mean and standard deviation. Broad priors are appropriate for feedback components
for which we do not have an a priori expectation of their value, and which can be positive or negative (our
Baseline prior case). Hence, the likelihood functions for A, determined below can be considered equivalent
to PDFs for this case.

 

Bara en enkel fråga: Eftersom allting under 700 år är ostabiliserade värden under S=36

så kan dessa värden bli lite vad som helst. Utan att genomskåda alla detaljer

så är förslaget att jobba igenom hela detta vetenskapliga papper under hypotesen

att S=36 och tidsfördröjning är 700 år.

 

Det övergripand skälet är att S i området 3  blir fel vid en praktisk test.

Ekvationen t(ppm)=1.443*S*ln(ppm/275)   S=3 blir fel utom  vid 275 ppm

Därför  gömmer sig något fel i denna teori.

 

 

 


 

 

Man kan göra en modell hur komplicerad som helst och bevisa att klimatkänslighet=S=3

 

Men när S=3 inte passar in i verkligheten så måste det vara något fel på den komplicerade modellen.

 

clip4712

 

IPCC säger att 450 ppm är förknippad med 1.443*3*ln(450/275)= +2C år 2100

Men det stämmer inte med verkligheten som placerar +2C år 2040.

Detta är 60 år fel - alltså faller den komplicerade modellen.

Detta visar också att IPCC inte lyckas med prognoser eftersom rätt klimatkänslighet fattas.

 

Om man istället gör en modell på S=36  t=1.443*36*ln(ppm/275)  så får man "ugnstemperaturen"

När den integreras m.a.p. tiden och divideras med tidskonstanten 700 år  så blir det en korrekt prognos.

 

clip4935

 


Page 32

 

Även här diskuteras i ett 100 års perspektiv

clip4980

The climate sensitivity S is determined by the radiative forcing per C02 doubling AF2xCo2* and the sensitivity
of TOA net radiation to global mean temperature ("total climate feedback"), A. In this section, wc assessed
the various lines of evidence—observations, theory, GCMs, and process-resolving models—directly con-
straining these two quantities. The focus is on physical processes that control the TOA energy balance via
the global albedo and the greenhouse effect. AF2xC02 is relatively well known, and its direct component
can be calculated from the equations of radiative transfer using linc-by-linc models. Most uncertainty there-
fore comes from the climate feedback parameter A, which is in turn the sum of contributions A,- from a set of
distinct feedbacks.

 

Vostok mätpunkter är stabiliserade eftersom varje mätpunkt haft mer än 700 år att stabiliseras.

På sidan 36 tittar man på radiative forcing i ett betydligt mindre tidsfönster än 700 år.

Klimatkänslighet S kräver att man vet förändring i global temperatur och denna behöver

ca 700 år för att stabliseras vid en transient förändring i radiative forcing.


Page 38

Exakt här ser vi tankefelet:

Det är ostabliliserade värden som betraktas.

Since 18'th century = 1700 - 2021

Med S=3 och tidskonstant 30 år så stämmer 1K

Med S=36 och tidskonstant 700 år så blir det ca +18C

 

What can we learn about climate sensitivity from the historical record of changes in global mean temperature
and the energy budget? The world has warmed by approximately 1 K since the eighteenth century (Allen
et al., 2018). This warming is primarily attributable to the net effect of anthropogenic GHGs and aerosols,
but other external influences on the climate system and internal variability have also played a role (see assess-
ment in Bindoff et al., 2013). A number of studies have estimated climate sensitivity based on observed
changes in temperature and ocean heat uptake over a given period, along with the radiative forcing estimated
from emissions inventories, observations, and climate models. Best estimates of climate sensitivity from such
approaches range from 1-3 K and feature wide uncertainty ranges, particularly toward high values. More
recent studies appear to have lowered the upper limits on sensitivity owing primarily to better constrained
and stronger estimates of radiative forcing (see Knutti et al., 2017, and Forster, 2016, for reviews of recent pro-
gress), although recent wider ranges of aerosol forcing have put this narrowing into question (see below).

 

Denna animering visar tankefelet tydligt. De ostabiliserade värden som avhandlas i detta vetenskapliga papper

är i rörelse i tiden, därav den stora osäkerheten. Den pinne som sticker ut är NASA mätningar hundra år bakåt.

Om 100 år utsläpp kommit på en enda dag så blir klimatkänsligheten noll, om 100 års utsläpp kommit

under 5000 år så blir klimatkänsligheten 36.

Klimatkänslighet=3 är ingen grundläggande egenskap hos jorden, det är bara ett mått på hur fort

utsläppen skett.  En sådan siffra på klimatkänslighet har inget vetenskapligt värde.

Det är det stabiliserade värdet vi måste fastställa och det blir sedan en korrekt grund för de flesta beräkningar och prognoser.

 

Därför kunde jag få en korrekt prognos 2008-2021 med S=36

medan IPCC misslyckades fullständigt med S=3  (+2C 2100 450 ppm)

 

 

 

 

 

climatesensitivity2

 

 

 


 

Vår klimatkalkylator, kan behandla alla värden på klimatkänslighet. det är ett bra hjälpmedel för att

kunna diskutera klimatkänsligheten.

 

 

 

Beräkningsmetod: Teorin ställer upp en CO2 - utveckling som en politisk vilja efter ett andragrads polynom

vilket ger följande ordinära differentialekvation.

 

clip4733

Denna ekvation har nedanstående symboliska lösning.

clip4734

 

Denna ekvation utgör motorn i vår klimatkalkylator, som kan behandla alla värden på klimatkänslighet.

Här blir sambanden helt klara.

 

Efter denna formel gjordes en prognos år 2008 som fungerade perfekt fram till 2021.

 

Utvecklingen för närmsta framtiden är beräknad på samma sätt, dock korrigerad en aning för NASA senaste mätningar.

Man bör observera att Parisavtalet faller ca 2027 och +2C faller ca år 2034.

 

Att IPCC inte kan få fram denna prognos beror på att man räknar med fel klimatkänslighet.

 

Detta är farligt, att ha en felaktig bild av vad som väntar och med en total ovilja till öppenhet och diskussion !

 

Härledningen finns i min sista bok.

 

 

 

clip4917

 

 

 

Författarna till  "Sprid inte bilden av att det är för sent att rädda klimatet"

skriver

 

Det kan också leda till ett bakslag för klimatarbetet när det visar

sig att jorden inte går under då 1,5-gradersmålet överskrids, vilket

det med största sannolikhet kommer att göra inom ett tiotal år.

 

 

Om författarna använde sitt ögonmått och tittade på NASA verkliga mätningar (svart)

så hamnar +1.5 på år 2030. Om dessa data från NASA används för att finjustera

så hamnar +1.5C på år 2027.

Hur ansvarigt är det att kalla 6 år  för "ett tiotal år" ?

 

Hur ansvarigt är det att ignorera den enorma ökning av störtfloder och bränder

som vi såg sommar 2021 , vid +1.1 C  

Hur ser det ut vid +1.5 ?

 

Mitt enda mål är att få fram en sann klimatbild så att innovatörerna kan lösa klimat-knipan.

Hoppas att alla vill hjälpa till.

clip4936

Earth is trapping ‘unprecedented’ amount of heat, Nasa says

Scientists from agency and Noaa say Earth’s ‘energy imbalance’ roughly doubled from 2005 to 2019 in ‘alarming’ way

 

 

figure_1_v2

 

https://www.nasa.gov/sites/default/files/thumbnails/image/figure_1_v2.gif

https://www.nasa.gov/feature/langley/joint-nasa-noaa-study-finds-earths-energy-imbalance-has-doubled

https://www.theguardian.com/science/2021/jun/17/earth-trapping-heat-study-nasa-noaa

 

The study found that this doubling is the result, in part, by an increase in greenhouse gases and water vapor, as well as decreases in clouds and ice.

“It’s likely a mix of anthropogenic forcing and internal variability,” Loeb said. “And over this period they’re both causing warming, which leads to a fairly large change in Earth’s energy imbalance. The magnitude of the increase is unprecedented.”

 

 

 


Slutsats

"An Assessment of Earth's Climate Sensitivity Using Multiple Lines of Evidence.pdf"

 

Pinnen som sticker ut är NASA verkliga mätningar under 100 år. Det är tankeväckande att en sådan pinne sticker ut

och i denna bild ligger hela förklaringen till det tankefel som i detta papper lett fram till felaktig klimatkänslighet=S=3

när det verkliga värdet ligger kring S=36.  Hela detta papper handlar om att undersöka pinnen utan att se helheten.

Följande påståenden ställer allt på sin spets:  

 

Om civilisationen med alla utsläpp utvecklats på halva tiden så hade IPCC rapporterat klimatkänslighet=S=1.5

Om civilisationen med alla utsläpp utvecklats precis som skett, så rapporterar IPCC klimatkänslighet=S=3

Om civilisationen med alla utsläpp utvecklats på dubbla tiden så hade IPCC rapporterat klimatkänslighet=S=6

Om civilisationen med alla utsläpp utvecklats på 5000 år så hade IPCC rapporterat klimatkänslighet=S=36

Om civilisationen med alla utsläpp utvecklats på 10,000 år så hade IPCC rapporterat klimatkänslighet=S=36

När jorden efter ca 700 år uppnår det stabiliserade värdet S=36  så ändras det inte mer.

Alltså ger S=36 jordens sanna, inneboende egenskap. Detta är det enda värde som har vetenskapligt värde.

 

Den klimatkänslighet som detta papper kommer fram till är inte ett mått på naturens inneboende egenskaper,

det är bara ett mått på hur snabbt vår civilisation har genomfört utsläppen.

Ett sådant mått på klimatkänsligheten har ingen vetenskaplig relevans.  Alla beräkningar och prognoser

måste utgå från det stabiliserade värdet på klimatkänslighet och detta värde är av storleksordning 36.

Rapporten kan bli extremt bra om den arbetas om från grunden efter dessa uppslag.

 

xclip4927

 

Eftersom klimatkänsligheten inte bara ger felaktiga prognoser utan också felaktiga slutsatser kring NetZero

så är det brådskande att få upp denna diskussion på bordet och snabbt ändra klimatpolitiken.

 

Om klimatkänsligheten visar sig vara S=36  så gäller följande:

 

1. Felräkningen S=3 är med sina konsekvenser det största brottet någonsin mot mänskligheten.

2. Det förväntas att klimatexpertisen ställer upp, drivna av sanning, inte av prestige.

3. Pressen måste ta tag i denna diskussion

4. Utfrågning av expertisen i konstitutionsutskottet, eftersom folk och politiker blivit lurade

5. NetZero2050 kan inte fungera

6. All möda måste läggas på ett enda mål: Suga bort 200 Gton CO2 och 2 Gton metan per år, start senast 2025.

 

 

Ett stort, varmt tack till följande klimatexperter

som aktivt deltagit i diskussionen och starkt bidragit med

att ämnet utvecklas:

 

John Hassler

Rodrigo Caballero

Thorsten Mauritsen

Michael Tjernström

Lennart Bengtsson

 

 

Jag inbillar mig att jag kan representera ganska många

av svenska folket i de frågor jag ställer:

Frågor som har avgörande betydelse för våra egna barns framtid.

 

Ett stort frågetecken till dessa klimatforskare

som valt att aldrig svara på frågor från det svenska folk

som faktiskt betalar era löner

 

Deliang Chen

Jonas Nycander

Per Krusell

 

 

Till Deliang Chen,

 

Det skulle glädja mig att höra din feedback , som jag i så fall publicerar här

Tack och bästa hälsningar

Bengt Ovelius

 

https://ppm.today/index.html?bilden-av-att-det-aer-foer-sen.htm

 

https://ppm.today/index.html?deliang-chen.htm