Fristående Forskare

Hej

 

clip8723

Örjan Hallberg

 

Jag hade mycket utbyte med en fristående forskare kring år 2008. Efter att  ha lyssnat på högsta ledningen för IPCC på global forum så överlämnade vi en varning till IPCC som handlade om att jordens temperatur inte stannar när utsläppen upphör. Vi räknade på ett teoretiskt utsläpps-stopp år 2010,

Tyvärr gick denne fristående forskare bort  några år senare.

Under den långa tiden fram till 2022 har jag haft förmånen att lära mycket mer.

Men om vi sätter oss in vår världsbild år 2008  så  var tids-svaret mellan ändrad CO2 och global tempertur 115 år och motsvarande klimatkänslighet var 8C (se rapporten )

Doc-Filen kallas Nobelpriset ingick i en analys av det nobelpris som IPCC fick år 2007. (Finns längst ner här )

 

Vi hanterar här den sannolikt allra viktigaste punkten i hela den dåvarande och nuvarande nuvarande klimatdebatten:  

Stannar temperaturen ???

Redan bifogat dokument  ger bra motivation för att temperaturen inte stannar när alla utsläpp är stoppade.

Konsekvensen är att NetZero (noll utsläpp 2045 ) inte kan fungera.

När alla utsläpp är stoppade så fortsätter jorden grovt räknat 115 år  och slut-temperaturen kan uppskattas till  +5.45 C för varje +100 ppm , räknat från förindustriell nivå (år 1700 , 275 ppm) , allt enligt bifogat dokument.

Detta stämmer också bra med Prof James Hansen som sista 10 åren hävdat klimatkänslighet= 6, vilket ger  tidsfördröjning 85 år.

Vid totalstopp för utsläpp:  I hans värld så fortsätter jorden grovt räknat 85 år  innan slut temperaturen är nådd.

 

Några av de tyngsta klimatmodellerna bekräftar  James Hansen's uppfattning ganska bra.

A. Hadley-modellen från MetOffice i Storbritannien

B. Amerikanska NCARs model CESM2

C. Europeiska samarbetsmodellen EC-Earth3

Dessa skulle ligga till grund för IPCC rapporten 2021  men IPCC har snarare skrivit ner klimatkänsligheten till under 3 i sista rapporten.

Nobelpriset 2021 hyllar klimatkänslighet 2.3

Ni som är klimatforskare måste ju ha en uppfattning och veta så mycket mer idag år 2022, äv vad vi visste när bifogad rapport skrevs år 2008.

Uppmaning: Lyft fram allt detta till debatt i DN, eftersom detta också innehåller svaret till er artikel: Sprid inte bilden av att det är för sent att rädda klimatet

Redan 2008 visar vår rapport följande: Ett stopp på utsläppen gör nästan ingen mätbar nytta. Det är för sent att rädda klimatet genom noll-utsläpp.

Johan Rockström betecknar alla klimatkänsligheter över 3 som en vetenskaplig jordbävning där utsläpps -budgeten i ett slag försvinner. (Ref   https://www.svd.se/den-heliga-graal-klimatkansligheten-skakas-i-grunden )

På senare år lutar jag alltmer åt att klimatkänsligheten är 36 och tidsfaktorn är ca 700 år.  Men detta har underordnad betydelse. Det räcker att acceptera klimatkänslighet=5 för att kunna utforma en fungerande klimatpolitik. Grovt uppstattat ligger 99% av lösningen i att aktivt backa CO2 och metan, och 1% ligger i nollutsläpp (sol vind......). I dag läggs alla resurser på de åtgärder som kan lösa 1% av klimatkrisen

och nästan ingenting läggs på resten (där allt borde ligga).

 

Det brådskar verkligen att lyfta fram fakta. Hur skall vi annars klara att backa 200 Gton CO2 och 2 Gton metan/år, start senast 2025.  Skall IPCC bli den huvudsakliga faktorn som bromsar en fungerande klimatpolitik genom att fortsätta hävda klimatkänslighet =3  ?  Skall IPCC bli den huvudsakliga faktorn för att genomdriva civilisationens undergång ??

MVH Bengt Ovelius

 


 

Nobelpriset.doc

 

Analys av Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research 2008-08-16 D

(Härrör egentligen från en anlys gjord av det nobelpris som delades ut till IPCC 2007 )

 

IPCC och den globala temperaturhöjningen

Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, 2008.

När förra årets klimatrapport från IPCC presenterades visade det sig att man bedömt att eftersläpet i temperaturhöjningen är litet. Om vi slutar öka CO2-halten i atmosfären nu så kommer enligt rapporten temperaturen att öka med ytterligare endast 0,6 grader. IPCC säger alltså att den ökade CO2-halten från 280 ppm år 1850 till idag 400 ppm (=+120 ppm) totalt inte leder till mer än 1,1 graders temperaturhöjning sedan 1850.

Men om vi blickar tillbaka en halv miljon år så ser vi att temperaturen alltid har pendlat med ca 8 grader när CO2-halten har varierat ca 120 ppm. Se figur 1.

clip8717

Figur 1. Temperatur och halt av CO2 under de senaste 410000 åren.

Samma mönster av temperatur och CO2-halt har upprepat sig under åtminstone de senaste 600 000 åren. Halten av CO2 varierar mellan istidscyklerna från 180-280 ppm. Av figur 1 framgår ej att CO2-halten nu plötsligt har stigit tvärt från 280 ppm till 400 ppm. Det stationära svaret på denna stegfunktion har IPCC beräknat till 1,1 grader C.

Om man ritar ett diagram över temperatur som funktion av CO2-halt så ser man en tydlig trend av temperatur som är stabil vid varje enskild tidpunkt och halt av CO2. Figur 2 visar detta förhållande.

clip8718

Figur 2. CO2-halt och temperatur under de senaste 410 000 åren.

Vi ska nu försöka lista ut vilken stationär temperaturhöjning som väntar oss efter att vi har höjt CO2-halten ytterligare upp till 400 ppm. Enligt diagrammet i figur 2 borde ökningen från 280 till 400 ppm leda till en stationär temperaturökning på ca 8 grader C räknat från förindustriell nivå. Under de senaste 150 åren har temperaturen börjat svara på ökningen av växthusgaser i atmosfären men den har långt ifrån hunnit stabilisera sig, speciellt som halten av CO2 fortsätter att öka i ett accelererande tempo.

Figur 3 visar samma data som i Figur 1 men dessutom dagens höga halt av CO2. I diagrammet har vi optimistiskt nog antagit att den inte kommer att öka från dagens värde. Diagrammet visar även den temperaturökning som IPCC anser kommer att äga rum som resultat av denna enorma ökning av CO2-halten.

clip8719

Figur 3. Förhistoriska nivåer av CO2 och motsvarande temperatur enligt Figur 1. Tiden 0 motsvarar år 1850. Ökning av CO2-halt efter år 1850 (främst sedan 1950) samt temperaturökning enligt IPCC.

 

clip8720

Figur 4 visar den globala temperaturdifferensen mellan en förindustriell nivå och uppmätta värden fram till idag. De blå rutorna följer en regressionslinje som används för senare beräkningar. De snabba temperaturvariationer som noteras mellan enstaka år orsakas av normala klimatändringar och överlagras den långsamma förändring som en förändrad CO2-halt medför. I Figur 3 visas även hur CO2-halten i atmosfären har förändrats sedan 1850. Sedan 1970 har halten ökat över 2ppm per år.
Figur 4. Den globala temperaturen ökar sedan 1850.

Figur 4 kan nu utnyttjas för att genom parameteroptimering ta fram två egenskaper för temperatursvaret på en stegvis höjning av CO2-halten. Den ena egenskapen är vilken tidsfördröjning vi har, d.v.s. den karakteristiska svarstiden tills man når 50% av den slutliga stationära temperaturen. Den andra egenskapen är vilken stationär temperaturhöjning som 100 ppm CO2-höjning leder till.

Genom att variera dessa två parametrar för att nå bästa anpassning mellan uppmätta och beräknade temperaturer får vi så en modell, som kan användas för att prediktera framtida temperaturförlopp.

Temperaturstabilitet

Jorden tar emot 342 W/m2 och strålar ut lika mycket om vi har temperaturbalans. Eftersom vi nu har förändrat atmosfärens egenskaper släpper vi inte ut lika mycket som förut, vilket leder till en ökande temperatur. För att balans ska uppnås krävs att temperaturen höjs och enligt Figur 2 kanske den behöver höjas med 8 grader C även om vi inte ökar halten CO2 ytterligare. Stefan Boltzmanns lag kan användas för att beräkna hur mycket energi (E) som lagras per sekund och m2 just nu.
E = 342(1-((273+15)/(273+15+8))4) = 36 W/m2
Om denna effekt riktas enbart mot isarna så har de smält till vatten inom 29 år. Om vi antar att hälften går till is och hälften till att värma land och vatten så finns isen kvar till ca år 2070. Men uppvärmningen accelererar eftersom myndigheterna inte gör något. Därför kan man frukta att priserna på kustnära fastigheter kan börja falla drastiskt redan inom ca 10 år när tidsförloppet för klimatändringen börjar klarna även för allmänheten.

Resultat

 

clip8721

Den bästa passningen erhölls när den karakteristiska tidskonstanten var 113 år vid en stationär temperaturhöjning på 5,45 grader efter en CO2-höjning av 100 ppm. I tidigare rapporter från IPCC har man sagt att den karakteristiska tiden för atmosfärens uppvärmning är 120-150 år, vilket stämmer utmärkt med vår analys av faktiska data. Figur 5 visar rapporterade och projicerade data för det fall att CO2-halten stabiliseras redan år 2010 efter en total höjning av 120 ppm. Utsläppen av CO2 kommer inte att upphöra år 2010 varför temperaturhöjningen kommer att bli avsevärt högre.
Figur 5. Projicerad temperaturhöjning om CO2-halten stabiliseras redan från 2010.
 
I Figur 5 har även lagts in den uppskattning som IPCC har gjort för det fall att halten CO2 stabiliseras redan från år 2010. En analys av IPCCs projiceringar visar att man där nu har antagit en karakteristisk tid på bara 35 år och en temperaturhöjning av endast 1,1 C från 100 ppm CO2. Figur 6 visar mer i detalj att IPCCs modell inte alls stämmer överens med historiska data.

clip8722

Figur 6. Temperaturökning som svar på ökad CO2-halt enligt historiska data och de två modellerna

Slutsatser

Ingenting tyder på att IPCC har rätt när man säger att temperaturen endast kommer att stiga med 0,6 grader om vi slutar öka CO2-halten från år 2010.

Analysen av redan uppmätta data stödjer hypotesen att 100 ppm ökning av CO2-halten kommer att höja temperaturen med betydligt mer än 1,1 grader C, närmare bestämt att ökningen blir 5,45 grader C per 100 ppm höjning av CO2 i atmosfären. Se ref. [1-2] för länkar till bakomliggande IPCC-material mm.

Referenser

1.Hallberg Ö. The thermal response to increasing CO2. http://hir.nu/CO2.htm

2.Hallberg Ö. Re: Climate change. BMJ, web published 2008-01-31
http://www.bmj.com/cgi/eletters/336/7637/165#188699

3.