Holocene

2020-05-24 17:11:02

 

Hej Bengt,

Nej, jag köper fortfarande inte det du skriver. Den här bilden visar hur CO2 (röd) och global medeltemperatur (svart) varierat under de senaste dryga 11000 åren (dvs. Holocen, som brukar betraktas som en relativt stabil period). Som du ser så är medeltemperaturen högre under den tidigare delen av Holocen (ca 10000-5000 år sedan) för att sedan falla mot lägre värden. Samtidigt varierar CO2 precis tvärtom, lägre värden i början och högre värden under senare tid. Återigen visar det på vissa bestämda CO2-nivåer inte direkt matchar en viss global medeltemperatur. CO2-halterna är inte bara en drivkraft i systemet utan också beroende på klimatet och kolets kretslopp mellan atmosfär, hav och biosfär är komplext. De här variationerna om ett tiotals ppm upp eller ner medför inte med automatik att jordens medeltemperatur ökar eller minskar med uppemot en grad eller mer. Även andra faktorer måste vägas in såsom förändringar i jordaxelns lutning (rosa i diagrammet) som spelar stor roll för variationerna.

clip4821

Hälsningar,

Erik


2020-05-24 18:37:49

Hej

Tack för en mycket intressant kurvsamling du sände !

Min utgångsdata är Historical Isotopic Temperature Record from the Vostok Ice Core. Jag har inget annat, jag är inte klimatforskare och jag använder egentligen min tid bättre på innovationer som i bästa fall kan spela en roll. Med blotta ögat ser vi dock att 285 ppm alltid kan förknippas med +2C, gång på gång, åtminstone under 500,000 år.

Om jag zoomar in området -10,000 år till noll så kan jag bara se en ganska stabil temperatur kring noll. Här finns inga indikationer på att en ökande CO2 halt skulle ge en minskande temperatur, Var finns bakomliggande databas bakom din ProxyTemperatures och varför finns två olika t-anomaly C -skalor ?

Kurvor: Först Överblick, sedan zoom

clip4822

clip4823

Det är ju från ovanstående data som denna scatter-plot är gjord. Vad som också hela tiden förvånar är hur IPCC kunde placera sin huvudprognos 2008 för Policymakers så fel. Från denna extrapolering + RC=850 år fick jag en korrekt prognos 2008-2020 medan IPCC körde helt fel. Hade jag bara tur här eller är min beräkningsmetod faktiskt korrektare än det som IPCC erbjudit till Policymakers ? (Lätt att kontrollräkna min mycket enkla metod i efterhand fr 2008, samma formel som ett RC-filter )

Om man skulle erbjuda dig en teknik att tvinga tillbaka atmosfären till 1700-tal, skulle du då säga att det är betydelselöst eftersom temperaturen också kan stiga med minskande växthusgaser ? (Enl din kurva Proxy Temperatures ! )

Kunde du med dina simuleringsprogram se hur temperaturutvecklingen teoretiskt blir om vi tvingar ner atmosfären till 1700-tal inom loppet av 20 år ?

clip4824

Slutsatserna här är väldigt viktiga eftersom det kan avgöra att rätt, innovativ teknik kommer fram.

Så här långt så säger du nästan att ingen innovativ teknik behövs. Men hur skall vi då lösa den allvarliga situationen ? Förr trodde man att +4C bara är skönt, ex "En varmare Värld", Naturvårdsverket. Nu ser man med skräck på +1.5C

MVH Bengt

 

 


2020-05-24 19:10:09

Hej Erik,

Det är en vetenskap för sig att mäta temperaturer.

Reproducible climate reconstructions of the Common Era (1 CE to present) are key to placing industrial-era warming into the context of natural climatic variability.

Detta täcker ju bara 2000 år, men det finns säkert liknande forskning 10,000 år bakåt.

Detta återspeglas kanske inte korrekt i Vostok, men vi har väl inget annat än iskärnor att lita på för att blicka 500,000 år bakåt i ett enda svep.

Vostok är konsekvent mätta med samma metod 500,000 år medan ProxyTemperatures täcker en mycket kortare period, baserat på pollen, årsringar, sediment och mycket mer.

Jag är bara ute efter mycket enkla tumregler.

Att hävda 285 ppm CO2 === +2C

är kanske en tillräckligt bra tumregel för med acceptabel sannolikhet ge en fungerande klimatpolitik och dessutom trigga igång nödvändiga innovationer.

Detta står i stark kontrast till IPCC utspel om att 450 ppm CO2 === +2C Alla vet vid det här laget hur fel detta var, men IPCC har inte bett om ursäkt.

MVH Bengt

 

 


2020-05-25 12:42:45

Hej igen Bengt,

Som det står i figuren så kommer serien från en artikel av Marcott et al. från Science. Den finns refererad, och länkas till, på http://www.realclimate.org/index.php/archives/2013/09/paleoclimate-the-end-of-the-holocene/ där den också diskuteras bl a i ljuset av de stora variationer i solinstrålning som varit under den här perioden. Dessa beror på ändringar i jordens bana runt solen som också är den huvudsakliga drivande faktorn när det gäller att förklara istidscyklerna som syns bl a i Vostok-serien. Notera här att det särskilt är sommartida instrålning på norra halvklotet som är den drivande faktorn (pga is-albedo-återkoppling, dvs. när is och snö minskar i utbredning fås en stark förstärkning eftersom reflektiviteten minskar och det värmeisolerande täcket tas bort vilket leder till ännu kraftigare uppvärmning).

· CO2-ökningen har inte orsakat temperaturfallet under Holocen. Men CO2-ökningen har definitivt inte heller bidragit till detta, tvärtom så har ökningen säkert bidragit till att minskningen inte blev större!

· På samma sätt har inte CO2-variationerna under tidigare mellanistider (som t ex den senaste, Eem för ca 130000-115000 år sedan) varit drivande för de temperaturvariationer man ser men har återigen kunnat förstärka (eller mildra) variationer som initierats av något annat (notera t ex hur CO2-variationerna över tid under Eem (pendlar kring ca 270-280 ppm) inte alls avspeglas i de stora temperaturvariationerna (ökning från -2 till +3 för att sedan falla tillbaka till -2 C) i kurvorna över Vostok-data som du hänvisar till (kom också ihåg det som Jouzel m fl skriver i sina papers om Vostok-data att de proxytemperaturerna som de presenterar motsvarar lokala temperaturer över Antarktis vilka inte direkt kan översättas till globalt medelvärde).

· CO2-variationerna har inte heller varit drivande i övergångarna mellan istider och mellanistider men har naturligtvis varit en viktig förstärkande faktor. Det går inte att förklara de stora temperaturvariationerna mellan istid/mellanistid utan att ta med CO2 i beräkningarna.

Varför var det då varmare vid Eem (senaste interglacialen) jämfört med Holocen kan man ju då undra? Uppskattningar baserade på data pekar på att Eem kan varit uppemot 1,5C varmare än Holocen (närmare bestämt skriver IPCC i sin rapport 2013 ”Peak global annual se asurface temperature warming is estimated from data to be 0.7°C ±0.6°C”). Däremot pekar man på att de astronomiska förhållandena var mycket annorlunda jämfört med under Holocen. Jordbanans form var mer utdraget elliptisk vilket ger potential för större skillnader mellan årstiderna vilket i sin tur särskilt påverkar högre breddgrader (se ovan). IPCC (2013) pekar på att temperaturerna på flera håll i närheten av Arktis och Antarktis var 5 eller kanske rentav 10C högre än under slutet av Holocen (innan människan börjat påverka systemet i större utsträckning) medan temperaturerna i tropikerna inte skilde sig så mycket.

Så återigen, flera faktorer är viktiga och det går inte att direkt översätta förhållandet mellan en viss historisk koldioxidhalt och temperatur (vare sig globalt medelvärde eller lokal temperatur över t ex Antarktis eller Grönland)) och med hjälp av detta försöka säga något om en annan period utan att ta hänsyn till dessa andra faktorer som också påverkar klimatet.

Vill man ändå föra ett förenklat resonemang och titta på analogier i forna tiders klimat är det bättre att flytta sig bakåt i tiden till Pliocen (typ lite drygt 3 miljoner år sedan) då förhållandena var mer lika dagens än under den senaste årmiljonen (framför allt handlar detta om växthusgaskoncentrationerna) och man är fortfarande tillräckligt nära idag för att det inte skall vara för annorlunda (t ex var kontinenternas läge ungefär detsamma som idag, sundet mellan Antarktis och Sydamerika öppet etc).

Vill man säga något i detalj om framtida klimat behöver man alltså ta hänsyn till CO2 + alla andra växthusgaser + aerosolpartiklar som finns i atmosfären + markytans egenskaper + solinstrålningens variationer – alla dessa faktorer måste tas med i beräkningarna.

 
För framtida scenarier som utgår från dagens situation har vi och andra gjort simuleringar för många olika alternativ. I dagsläget är det mest radikala (med stora utsläppsminskningar) scenariot som används det s.k. SSP1-1.9 (https://www.nature.com/articles/s41558-018-0091-3) där CO2-halterna ökar ytterligare uppemot 440 ppm vid mitten av seklet samtidigt som nettoutsläppen minskar radikalt. Efter detta tänker man sig en period om drygt 200 år med netto borttag av CO2 från systemet. Atmosfärshalterna minskar då till ca 400 ppm år 2100 och landar på längre sikt på ca 340 ppm (https://www.geosci-model-dev-discuss.net/gmd-2019-222/gmd-2019-222.pdf). Det här är alltså ett scenario som kräver en mycket kraftfull utveckling av tekniker kring CCS (där CO2 fångas in vid förbränningen) och CDR (där CO2 tas bort direkt ur atmosfären).

Med SSP1-1.9 pekar klimatmodeller på att det möjligen skulle kunna gå att klara att långsiktigt hålla uppvärmningen till under 1,5 grader men en del modeller ger mer än 2C ökning fram till 2100 och siffran är förstås (liksom alla sådana här uppskattningar) behäftade med en viss osäkerhet. Det är helt klart att bra idéer och metoder för CCS/CDR är helt nödvändiga som komplement till kraftfulla utsläppsreduktioner – det finns absolut ingen kontrovers i detta som jag ser det.

Hälsningar,

Erik


2020-05-25 14:30:55

Hej Erik

Stort tack för intressant svar med mycket nya saker som jag inte kände till !

Jag är ju ute efter att beskriva situationen så enkelt som möjligt.

AXIOM 1: Vostok kurvor berättar tydligt att man kan etablera påståendet 285 ppm <==> +2C och man får maximalt stöd för detta i en enda blick. Naturen har visat gång på gång att detta stämmer. Man behöver inte extrapolera heller. Konsekvens: Vi måste ner till 275 ppm innan temperaturen vänder nedåt.

AXIOM 2: Som kontrast kan man säga att IPCC etablerat påståendet 450 ppm <==> +2C år 2100 och hållit fast vid detta i ett eller två årtionden. Detta ser ut att ligga helt utanför verkligheten. Ändå bygger man propositioner och klimatlag på denna grund. Konsekvens: Det helt OK att vara klimatneutral 2045.(vilket blir katastrofalt utifrån AXIOM 1)

clip4825

Valet står mellan dessa. Det är allt som behövs för att bygga upp hela klimatpolitiken. Därför kan varje rad för sig kallas ett axiom, en sats att tro på för att därifrån bygga upp hela matematiken och hela klimatpolitiken.

Dock skiljer det sig med ljusår mellan dessa två "axiom"

AXIOM 1: 285 ppm <==> +2C

AXIOM 2: 450 ppm <=> +2C

Allt kokar ner till frågan: Vilket vetenskapligt stöd har

AXIOM 2: 450 ppm <=> +2C ,

som alla kan utantill,

som hela klimatpolitiken bygger på,

Känner du tveksamhet inför perspektivet att vi med omvälvande innovationer lyckas nå 270 ppm inom 20 år ? Eller känns det bra att kunna välja den enda naturliga vägen ? Att återställa CO2 och metan till 1700 tal, som hade ett (såvitt känt) naturligt och stabilt tillstånd.

Under nuvarande AXIOM 2 är detta onödiga ansträngningar,

Under AXION 1 är det en brådskande nödvändighet, där tiden praktiskt taget runnit ut.

Detta val påverkar kommande innovationer på ett djupgående sätt.

Om ett hus brinner ner med 1 promille sannolikhet så köper man en försäkring.

Om AXIOM 1 stämmer med 1 promille säkerhet så tar man det säkra före det osäkra.

Klimatforskare kan vare sig bevisa att AXIOM 1 eller 2 stämmer till 100%

Vi kämpar med sannolikheter och med en skrämmande kapplöpning med tiden.

MVH Bengt