Idén om grön tillväxt tappar fotfäste bland forskare inom klimatpolitik,
undersökning av nästan 800 akademiker visar
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt tal om tillståndet i unionen den 13 september följde hon i stort sett manuset. Hon beskrev sin vision om ett ekonomiskt livskraftigt och hållbart Europa i klimatförändringarnas tidevarv och uppmanade EU att påskynda utvecklingen av clean-tech-sektorn, "från vind till stål, från batterier till elfordon". "När det gäller den europeiska gröna given håller vi fast vid vår tillväxtstrategi", sade von der Leyen.
Hennes planer var knappast idiosynkratiska. Begreppet grön tillväxt - idén att miljömål kan förenas med fortsatt ekonomisk tillväxt - är fortfarande den gemensamma ekonomiska ortodoxin för stora institutioner som Världsbanken och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
OECD har lovat att "stärka sina ansträngningar för att genomföra strategier för grön tillväxt [...] och erkänna att grön tillväxt och tillväxt kan gå hand i hand", medan Världsbanken har efterlyst "inkluderande grön tillväxt" där "grönare tillväxt är nödvändig, effektiv och överkomlig". Samtidigt har EU formulerat grön tillväxt som
"en grund för att upprätthålla sysselsättningsnivåerna och säkra de resurser som behövs för att öka den offentliga välfärden [...] omvandla produktion och konsumtion på sätt som förenar ökad BNP med miljömässiga begränsningar".
Vår undersökning av nästan 800 forskare inom klimatpolitik från hela världen visar dock att det finns en utbredd skepsis mot konceptet i höginkomstländer, samtidigt som det finns en växande litteratur som hävdar att principen kanske varken är genomförbar eller önskvärd. Istället är det alternativa paradigm som "degrowth" och "agrowth" som får allt större genomslagskraft.
Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, gjorde många implicita hänvisningar till grön tillväxt i sitt årliga tal till Europaparlamentet den 13 september 2023. Frederick Florin/AFP
Att skilja grön tillväxt från agrowth och degrowth
Men vad innebär dessa termer?
"Degrowth" -skolan föreslår en planerad minskning av den materiella konsumtionen i rika länder för att uppnå mer hållbara och rättvisa samhällen. Samtidigt har anhängarna av "agrowth" en neutral syn på ekonomisk tillväxt och fokuserar på att uppnå hållbarhet oberoende av BNP-fluktuationer. I grund och botten representerar båda ståndpunkterna skepsis mot det dominerande paradigmet "grön tillväxt", medan degrowth representerar en mer kritisk syn.
Mycket av debatten kretsar kring begreppet frikoppling - om ekonomin kan växa utan motsvarande ökningar av miljöförstöring eller utsläpp av växthusgaser. I grund och botten innebär det en separation av den historiska kopplingen mellan BNP-tillväxt och dess negativa miljöeffekter. Det är viktigt att notera att det är absolut snarare än relativ frikoppling som krävs för att grön tillväxt ska lyckas. Med andra ord bör utsläppen minska under den ekonomiska tillväxten, och inte bara växa långsammare.
Förespråkare för grön tillväxt hävdar att absolut frikoppling är möjlig på lång sikt, även om det råder delade meningar om huruvida den ekonomiska tillväxten kommer att drabbas på kort sikt. Degrowth-perspektivet är kritiskt till att absolut frikoppling är genomförbar på global nivå och kan uppnås i den snabba takt som krävs för att hålla sig inom klimatmålen från Paris. En nyligen genomförd studie visade att den nuvarande frikopplingstakten i höginkomstländer är långt ifrån vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2°C i enlighet med Parisavtalet.
Agrowth-positionen omfattar mer blandade, medelvägssynpunkter på frikopplingsdebatten. Vissa hävdar att frikoppling är potentiellt rimligt med rätt politik, men att fokus bör ligga på politik snarare än mål eftersom detta är att blanda ihop medel och mål. Andra kan hävda att debatten i stort sett är irrelevant eftersom BNP är en dålig indikator på samhälleliga framsteg - en "BNP-paradox" existerar, där indikatorn fortsätter att vara dominerande inom ekonomi och politik trots dess allmänt erkända brister.
7 av 10 klimatexperter är skeptiska till grön tillväxt
Hur utbredda är åsikterna om degrowth och agrowth bland experter? Som en del av en nyligen genomförd undersökning bland 789 globala forskare som har publicerat sig om strategier för att begränsa klimatförändringarna ställde vi frågor för att bedöma respondenternas inställning till tillväxtdebatten. Det var slående att 73 % av alla svarande uttryckte åsikter i linje med "agrowth"- eller "degrowth"-positioner, där den förstnämnda var den mest populära. Vi fann att åsikterna varierade beroende på respondentens land och disciplin (se figuren nedan).
Diagrammet visar de tankegångar som 789 globala forskare står bakom, beroende på geografiskt ursprung och vetenskaplig disciplin. Fourni par l'auteur
Medan OECD självt starkt förespråkar grön tillväxt, visade forskare från EU och andra OECD-länder en hög grad av skepticism. Däremot var över hälften av forskarna från länder utanför OECD, särskilt i tillväxtekonomier som BRICS-länderna, mer positiva till grön tillväxt.
Disciplinära klyftor
Dessutom finns det en disciplinär klyfta. Miljöforskare och andra samhällsvetare, med undantag för ortodoxa ekonomer, var mest skeptiska till grön tillväxt. Ekonomer och ingenjörer var däremot mest positiva till grön tillväxt, vilket kan vara ett tecken på tilltro till tekniska framsteg och konventionella ekonomiska modeller som tyder på att ekonomisk tillväxt och klimatmål är förenliga.
I vår analys undersökte vi också sambandet mellan tillväxtpositionerna och BNP per capita i respondenternas ursprungsland. En tydlig trend kunde urskiljas: med stigande nationalinkomst ökar skepticismen mot grön tillväxt. Vid högre inkomstnivåer stödde experterna i allt högre grad posttillväxtargumentet att de sociala och miljömässiga kostnaderna för tillväxt efter en viss punkt kan uppväga fördelarna.
Resultaten var ännu mer uttalade när vi tog hänsyn till det ojämlikhetsjusterade indexet för mänsklig utveckling (IHDI), vilket tyder på att aspekter utöver inkomst, såsom ojämlikhet och övergripande utveckling, kan påverka dessa åsikter.
I en värld som brottas med klimatförändringar och socioekonomiska skillnader bör dessa resultat inte bara avfärdas. De understryker behovet av en mer holistisk dialog om hållbar utveckling, som sträcker sig bortom det konventionella paradigmet med grön tillväxt.
Post-tillväxt-tänkande inte längre en marginell ståndpunkt
Även om von der Leyen stod stadigt i den gröna tillväxtens läger, återspeglas denna akademiska förändring alltmer i den politiska debatten. I maj 2023 anordnade Europaparlamentet en konferens på temat "Bortom tillväxt" på initiativ av 20 parlamentsledamöter från fem olika politiska grupper och med stöd av över 50 partnerorganisationer. Huvudsyftet var att diskutera politiska förslag för att gå bortom strategin att nationell BNP-tillväxt är det primära måttet på framgång.
Sex nationella och regionala regeringar - Skottland, Nya Zeeland, Island, Wales, Finland och Kanada - har ans lutit sig till partnerskapetWellbeing Economy Governments (WEGo). Rörelsens främsta mål är att övergå till "en ekonomi som är utformad för att tjäna människor och planeten, inte tvärtom".
Det är tydligt att post-tillväxt-tänkandet inte längre är en marginell, radikal ståndpunkt bland dem som arbetar med lösningar på klimatförändringarna. Större uppmärksamhet måste ägnas åt varför vissa experter tvivlar på att grön tillväxt kan uppnås, liksom åt potentiella alternativ som fokuserar på bredare begrepp som samhälleligt välbefinnande snarare än ett begränsat tänkande i termer av BNP-tillväxt.