Thorsten Mauritsen

Wed, 20 Oct 2021 08:16:14 +0200

Universitetslektor i klimatvetenskap, Meterologiska institutionen, Stockholms universitet

Thorsten Mauritsen,

 

Thorsten,

Undertecknad är ingenjör och innovatör och jag har årtionden av erfarenhet av att beräkna komplexa termodynamiska förlopp och köra datasimuleringar.  Mina matematiska verktyg har jag också använt allt sedan 2008 för att hålla ett öga på klimatet.

Djupförståelse av klimatet spelar en avgörande roll för att kunna skissa på de innovationer som behövs för att lösa klimatkrisen.

Jag läste med intresse er debatt-artikel i DN, och debatt innebär ju exakt detta: Debatt.

Mitt debattinlägg kommer här. https://ppm.today/index.html?bilden-av-att-det-aer-foer-sen.htm

De svar/repliker  du ger kommer jag att publicera både på svenska och engelska

Bäst vore om DN ville spinna vidare på denna tråd.

Stort tack för kommande repliker.

Vi slåss från ett underläge men måste hjälpas åt att ändra inriktning på Glasgow så att klimatpolitiken verkligen löser klimatkrisen.

Bästa hälsningar

Bengt Ovelius

 


Hej Bengt,

 

Det stämmer att om klimatkänsligheten är 36 K då följer nog att det mesta som dras av slutsatser är fel. Som tur är ligger problemet i dina beräkningar, tack för att du delat med dig av dessa!

 

Istiderna är drivna av variationer i jordens bana runt solen, vilket medför uppbyggnad av iskappar på vissa platser som i sin tur kyler jorden. Exakt hur detta går till är fortfarande omdebaterat, men att det har hänt är ett faktum. När jorden kyls så minskar även mängden koldioxid i atmosfären då den tas upp av haven, precis på samma sätt som att ölen är bättre när den kommer från kylskåpet än när den stått i solen i några timmar. Denna nedgång är i detta fallet att räkna som en återkopplingsmekanism vilket leder till en lite större temperaturminskning.

 

Om man nu antar, vilket du gör, att avkylningen av jorden orsakats av nedgången i koldioxid, då kommer man fram till stora klimatkänsligheter. Det är en något gammal debatt som dock fick förnyad energi nyligen då Snyder (2016) publicerade en  uppskattning på 9 K. Detta är lite lägre än ditt, men kan nog till stor del förklaras med att temperaturen i Vostok inte är representativ för globala medeltemperaturen samt att man skall omvandla koldioxidhalten till en strålningsdrivning. Att detta leder till fel slutsatser förklarar Schmidt och kollegor i en uppföljande kommentar. Jag bifogar båda då jag inte vet om du har tillgång till dessa.

 

Sammantaget gör detta dock att istiderna är en ganska dålig källa till information om jordens klimatkänslighet. Eftersom ingen metod är perfekt har man i stället börjat med att väga samman olika källor, med olika för och nackdelar, till en samlat uppskattning. Du kan läsa mera om det i Sherwood (2020, https://doi.org/10.1029/2019RG000678), och i IPCC AR6 kapitel 7.5 vilket finns tillgängligt på ipcc.ch. Själva metoden i sammanvägningen är olika i dessa, men slutsatsarna blir det samma.

 

Hälsningar,

Thorsten

 

 


Stort tack Thorsten

Detta är första inlägget som tar diskussionen framåt ordentligt.

Jag säger också i min sammanfattning att alla blir glada om jag har fel, även jag.  

Konsekvenserna av klimatkänslighet=36 är ju kusliga.

Då kommer nästa knäckfråga:

Om man bara plottar alla VOSTOK som scatterplot - CO2 - Temp anomaly under 400,000 år  så blir det som ett moln.  

Om man bara plottar alla NASA mätningar sista 100 åren så blir det en pinne.  Allt detta är väl kalla fakta ?

Om 20,000 år kommer forskare och gör liknande scatterplot på jorden.  Det känns väl logiskt att pinnen har inordnat sig i molnet  så som animeringen visar ?

Dessa forskare kommer inte att se någon pinne.

Min misstanke är att IPCC forskarna har stirrat sig blinda på pinnen av ostabiliserade värden som mycket riktigt uppvisar klimatkänslighet=cs= 3

Pinnens lutning avslöjar också mycket. Om 100 års utsläpp  (110 ppm)  skett på en enda dag så hade pinnen varit horisontell

Om 100 års utsläpp (110 ppm)  skett på 10,000 år så hade pinnen redan från början gömt sig i molnet.

Pinnens spets som lyfter sig med 0.035 C/år kräver  då ca 700 år för att vandra in på sin plats i molnet.

 

climatesensitivity2

 

Sedan kommer nästa fråga  som inte är så beroende av klimatkänsligheten:

Den är beskriven här   https://ppm.today/index.html?klimatet-just-nu.htm

MVH Bengt Ovelius

 

 

Animeringen finns här:   https://ppm.today/index.html?thorsten-mauritsen.htm


 

Hej Bengt,

 

Alla dina frågor hittar du svar på i kapitel 7, https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/downloads/report/IPCC_AR6_WGI_Chapter_07.pdf.

 

Kortfattat, som jag förklarade beror inte lutning i Vostok inte på CO2, och i historiska uppvärmningen måste du ta med allt annat än CO2 också, metan, aerosoler och dylikt, samt att haven tar upp värme och att det finns något som hetar 'pattern effects', se kapitel 7.4 och 7.5.

 

Nu har du att läsa, och jag vill inte ha fler frågor innan du gjort det.

 

Hälsningar,

Thorsten

 

 

 


Hej Torsten,

Det är ju trevligt att du vill utbilda mig till klimatspecialist. Då slipper du alla frågor närmsta åren.

Jag förklarar min roll här och jag är i första hand ingenjör och innovatör inom termodynamik. Min hemsida är skapad under intrycket av att klimatspecialisterna inte har gjort sitt jobb. Du kan kanske bevisa motsatsen.

https://ppm.today/index.html?bakgrund.htm

Hela min hemsida söker det sanna svaret på en enda fråga:

Stannar temperaturen när utsläppen upphör ?

Du kanske kan ge ett snabbt svar på detta och gärna ett bevis som alla kan förstå.  Det löser också upp hela min kritik av er artikel, vars första punkt är

1.Jordens temperatur forstätter uppåt med ungefär samma fart vad vi än gör

I detta enkla svar finns också svaret på er rubrik: Bilden av att det är för sent.  Om temperaturen fortsätter så inser Ni alla författare att det faktiskt är för sent.

 

https://ppm.today/index.html?bilden-av-att-det-aer-foer-sen.htm

Ni som är artikelförfattare: Det är ert jobb att plocka fram det enkla svaret ur 100,000 tals sidor dokumentation i ämnet. Hela svenska folket har intresse av detta.

Jag har tillgång till motsvarande mängd dokumentation inom termodynamiken och det är mitt jobb att utforma innovationerna efter detta. Jag begär inte att du skall ägna närmsta åren åt att bli innovatör.

Bästa hälsningar

Bengt

 

 

 


 

Hej Bengt,

 

Jovisst kan jag även svara på det. Anledningen att temperaturökningen avstannar när man  bringer koldioxidutsläppen ner till  noll  är att djuphaven tar upp koldioxid i ungefär samma takt som de tar upp värme. Här följer en lite mer detaljeret förklaring:

 

När man gradvist öker koldioxid i atmosfären genom att elda fossila bränslen, så som vi gör nu, så "släper" djuphaven efter och tar upp värme på grund av dess enorma värmekapacitet vilket, som du helt riktigt påpekar, gör att yttemperaturen inte är i jämnvikt med den ökade växthuseffekt. Man säger att man följer en transient, och den relevanta känsligheten är TCR som i runda slingor är hälften av klimatkänsligheten. Håller man fast (på något magiskt sätt) koldioxid halten på en viss nivå kommer djuphaven så småningom värmas upp de med, och då når man jämnviktsktemperaturen.

 

Koldioxiden vi släpper ut fördelas i första hand mellan atmosfär, vegetation och blandningsskiktet i haven (de översta 50-100 meter). När vi slutar tillföra nytt fossilt koldioxid kommer djuphaven och olika andre processer att långsamt minska koldioxidhalten i atmosfären.

 

Eftersom det är havströmmar som drar ner såväl värme och koldioxid till djuphaven så kompenserar dessa två processer varandra och leder till ungefärlig konstant temperatur efter det att man slutat elda fossilt. Efter runt 100 år minskar temperaturen mycket långsamt.

 

I praktiken finns en del finlir som gör att det inte stämmer helt. Främst så går det lite fortare med att få ner koldioxidhalten, främst på grund av att även andre processer än haven kan bidra. Sedan finns en del kortlivade forceringer som kommer i samband med fossil eldning, främst aerosoler och metanläkage, som när man tar bort dessa leder till en liten extra uppvärmning.

 

Jag bifogar några relevanta studier, men det står förstås mer om det i IPCC rapporten kapitel 5.

 

Hälsningar,

Thorsten

 

Ref PDF

MacDougal_etal_2020

Mauritsen_Pincus_2017

 

 


Thorsten

 

Stort tack för intressanta synpunkter!

 

Du skriver.......

>>den relevanta känsligheten är TCR som i runda slingor är hälften av klimatkänsligheten.

Om man räknar med fel global klimatkänslighet så blir även TCR fel, eller ?

 

Jag ser två världar framför mig,

En med klimatkänslighet 36 som är i harmoni med Vostok, med 420C@100%, och med 275 och 285 punkterna.

En med klimatkänslighet=3 som ger +2C vid 450 ppm år 2100

clip4793

Om vi någon gång i framtiden blir eniga om att klimatkänslighet=3 är fel, så är frågan vilken cs Ni skulle förespråka.

Hur påverkar denna nya, mer sannolika cs  värdet på TCR och därmed på havens termiska balans?

 

Bästa hälsningar

Bengt

 


 

Diskussion och utredning fortsätter under Djuphaven