txt

Underkänt för regeringen när Klimatpolitiska rådet presenterade sin rapport

https://www.dn.se/vetenskap/klimatpolitiska-radet-presenterar-ny-rapport/

2022 0316

 

 

Ytterligare en rapport från Klimatpolitiska rådet ger regeringen

underkänt. Den nuvarande politiken räcker inte för att nå klimatmålen -

som DN tidigare har visat i sig är otillräckliga.

 

Nu efterfrågar rådet en acceleration av klimatpolitiken.

 

Klimatomställningen har uppnått styrfart, men med nuvarande takt når

Sverige inte målen. Därför behövs en omställningspolitik som leder till

acceleration.

 

Det är Klimatpolitiska rådets summerade bedömning av regeringens klimatpolitik.

 

- Det är ett ord som är centralt: acceleration. Det behövs en

acceleration och den accelerationen är möjlig, säger klimatpolitiska

rådets ordförande Johan Kuylenstierna.

 

Naturskyddsföreningens Kristina Östman kommenterar till DN:

 

- Det är ännu ett bevis på att regeringen inte gör tillräckligt för att

Sverige ska nå klimatmålen i tid och bli världens första fossilfria

välfärdsland. Vi anser att Sverige måste nå nära noll i utsläpp redan

2030 för att vi ska leva upp till våra åtaganden i Parisavtalet. Ett

fossilförbud till 2030 ser vi därför som helt nödvändigt och det är ett

exempel på hur regeringen kan visa ledarskap.

 

Den nya regering som väljs i år ska efter valet presentera en

klimatpolitisk handlingsplan.

 

Klimatpolitiska rådet har fem rekommendationer för den nya handlingsplanen:

 

1. Styrningen av statliga myndigheter och samordningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer måste stärkas.

 

2. Det behövs stärkta politiska styrmedel.

 

3. Det behövs också bättre förutsättningar för investeringar som bidrar till att klimatmålen nås.

 

4. Ett brett kunskaps- och kompetenslyft för klimatomställningen är nödvändigt.

 

5. Sverige måste agera proaktivt och kraftfullt i EU.

 

Årets rapport är den fjärde i ordningen från Klimatpolitiska rådet.

Ordförande Johan Kuylenstierna är generellt positiv till hur regeringen

hittills har svarat på rådets förslag.

 

- Men när det gäller våra förslag som är av systemövergripande

karaktär, som en utvärdering av det finanspolitiska ramverket eller

trafikbeskattning, tycker vi att det i dag fortfarande saknas en

konkret politik, säger Johan Kuylenstierna.

 

- Alternativa sätt att stödja hushållen i ett sådant här läge är att ge

mer generella stöd. Man skulle göra mer av det istället för att

äventyra de långsiktiga spelreglerna, och på det här sättet öka

efterfrågan på fossila bränslen, säger Cecilia Hermansson, vice

ordförande i Klimatpolitiska rådet.

 

Noll nettoutsläpp senast 2045

"Netto" betyder att 10 miljoner ton får släppas ut också efter 2045.

Noll nettoutsläpp senast 2045

 

Mänskligheten befinner sig i sitt sannolikt mest avgörande årtionde

någonsin. För att temperaturmålen i Parisavtalet på minsta sätt ska

vara inom räckhåll, måste utsläppskurvan över växthusgaser omgående

dyka kraftigt. Med utsläpp i nuvarande takt är den kvarvarande

koldioxidbudgeten för 1,5-gradersmålet slut om mindre än åtta år.

 

FN:s klimatpanel IPCC rapporterade för drygt två veckor sedan att

klimatförändringarna redan har lett till oåterkalleliga effekter - och

att det bara är början. Artutrotning, dödliga extremväder och den redan

svåra vattenbristen kommer att förvärras med ökande temperaturer.

 

FN:s generalsekreterare António Guterres kommenterade i en video:

 

- Jag har sett många rapporter, men ingenting likt den nya

IPCC-rapporten - som en kartbok över mänskligt lidande.

 

Han utvecklade:

- Den avsägelse av ledarskap som sker är brottslig.

 

IPCC underströk i sin rapport att det krävs genomgripande

samhällsförändringar för att möta klimatkrisen. "Mindre, marginella,

reaktiva eller stegvisa förändringar kommer inte vara tillräckliga.

Utöver tekniska och ekonomiska förändringar krävs skiften i de flesta

delar av samhället", skrev man bland annat.

 

Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna underströk på

onsdagens presskonferens att just detta brister i Sverige, som säger

sig vilja bli "världens första fossilfria välfärdsland". Fokus alltför

ofta ligger på mindre sakpolitiska förslag, menar han.

 

- Det är uppenbart svårt att genomföra större, systemövergripande

förändringar. Det blir ofta fokus på mindre sakpolitiska förslag.

 

Budskapet förstärks i rådets rapport:

 

"Att fasa ut alla fossila bränslen och minska utsläppen av växthusgaser

till noll innebär en stor förändring av samhället. Vi använder ordet

klimatomställning för att beteckna den förändringen.

Klimatomställningen handlar om en transformation(...)"

 

Rådet identifierar fyra nyckelområden för att ta Sverige till noll

nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045: Effektivare energi- och

resursanvändning, fossilfri elektrifiering, biomassa från skogs- och

jordbruk samt upptag och lagring av koldioxid, bland annat i skog och

mark.

 

Rådet understryker att genomtänkta prioriteringar krävs för hur skogs-

och jordbruksmark bäst ska användas. Man konstaterar: "Det finns i dag

ingen vedertagen definition av vad som utgör ett hållbart brukande."

 

Även Naturvårdsverket utvärderar regeringens klimatpolitik. I sin

senaste granskning konstaterar myndigheten att regeringens politik

väntas räcka ungefär halvvägs till "netto noll"-målet 2045, ett mål som

alltså i sig inte räcker för att Sverige ska göra sin del av

Parisavtalet.

 

Fakta. Klimatpolitiska rådet

 

Klimatpolitiska rådet ska utvärdera hur regeringens samlade politik är

förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.

 

Rådet startade den 1 januari 2018 och ingår det klimatpolitiska

ramverket - ett initiativ från den dåvarande regeringen. Enligt

ramverket ska alla regeringars politik utvärderas inte bara utifrån hur

den förhåller sig till ekonomins gränser utan också planetens.

 

Rådet har till uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är

förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat.

 

Myndigheten leds av en nämnd med en ordförande, en vice ordförande och sex övriga ledamöter.

Ledamöter

 

Johan Kuylenstierna, ordförande, adjungerad professor i naturgeografi vid Stockholms universitet.

Cecilia Hermansson, vice ordförande.

Karin Bäckstrand, professor i statskunskap vid Stockholms universitet

Annika Nordlund, docent i psykologi vid Umeå universitet.

Markku Rummukainen professor i klimatologi vid Lunds universitet.

Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi med särskilt fokus på energi-, miljö- och naturresursekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH

Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers tekniska högskola.